Augustinus

Ragnars största vetenskapliga arbete är doktorsavhandlingen om kyrkofadern Augustinus (354-430) framlagd 1958. Den har titeln Beatitudo och sapientia. Augustinus och de antika filosofskolornas diskussion om människans livsmål (slutsåld, men finns på universitetsbiblioteken). Den utkom i fransk översättning i Paris 1962, under namnet Béatitude et sagesse. Saint Augustin et le probléme de la fin de l´homme dans la philosophie ancienne. Études Agustiniennes, Paris 1962.

Inom den antika grekiska och romerska filosofin var en huvudfråga hur människan når sitt livsmål, dvs. sin lycka/salighet (beatitudo). Augustinus ville ge det kristna svaret på frågan. Alla var överens om att levnadsvisdom (sapientia) och ett rättrådigt liv var nödvändiga för att uppnå lycka men somliga betonade också betydelsen av lust/njutning. Särskilt i den platonska traditionen angavs gudsgemenskapen som primär källa för lycka. Augustinus anknöt mest till det platonska svaret men tolkade gudsgemenskapen utifrån den kristna uppenbarelsesynen och betonade Bibelns dubbla kärleksbud: livsmålet uppnås i kärleken till Gud och till medmänniskorna.

I många senare arbeten har jag kommit in på Augustinus, och jag har skrivit inledning och kommentar till en utgåva på svenska av hans mest berömda arbete "Confessiones": Augustinus Bekännelser, i översättning av Bengt Ellenberger med inledning av Ragnar Holte, Artos & Norma Bokförlag, Skellefteå 1990, 2 uppl 2002. Jag har även skrivit artikeln Augustinus i Nationalencyklopedin.