Ingeborg Blennow

Ingeborg träffade aldrig sin far. Han ska ha varit benägen för starka drycker och hasardspel och på så sätt ha förlorat den ärvda gården. Året innan Ingeborg föddes, 1903, samlade släkten ihop pengar till en amerikabiljett.

Agnes köpte hemmet i Killeberg och försörjde sig och de fyra barnen på att sälja köttvaror från en lokal i källarvåningen samt genom stickning och sömnad.

Under flera somrar tog Agnes emot Sonja några veckor på sommaren. Då besöktes också Hallaryd, där Gunvor och Sonja blev kamrater.

Ingeborg med familj — I mitten Ingeborgs mor Agnes Brandett. T v mors syster Lisa Jonsson med hennes två döttrar Gerd o Gunvor. Fadern Axel bakom Lisa. Mors bror Erik Brandett snett bakom henne. Erik var handelsresande och Axel förestod kraftverket vid fallet i Hallaryd. Det fanns också en yngre bror vid namn Axel.

Nybliven mor — Övningskörning på Andrénvägen i Löderup. Möjligen i svärfars bil. Den gamla Löderupsstugan, som byggdes 1923, skymtar i bakgrunden.

Kriget bröt ut 1939 med ransoneringar som följd. Barnen gick i skolor på olika håll - i olika skolor i Kallinge eller i Ronneby samrealskola. Ingeborg räknade inte med någon hushållshjälp av barnen utom handling. Hon deltog i syföreningen. men inte i kyrkokören, fast hon hade en förtrollande röst. Hon var sällan från hemmet. Men till completorium-aftonbönen i kyrkan gick alla hemmavarande under alla år, troget. Om det var omöjligt att få kokerska till Saxemara-lägren, ställde Ingeborg upp. Hon var passionerat intresserad av sömnad och en period sydde hon kyrkliga textilier till försäljning genom Hugos förlag S:t Eginostiftelsen.

Det var egentligen Ingeborg, som fostrade barnen. Bara när det gällde pengabehov, måste Hugo tillkallas. Köket var hemmets centrum. Där umgicks vi, läste läxor, skämtade o gnabbades. Kring 1940, när Palle o Sonja ställde upp höjdhoppsställning i trädgården, var hon med och hoppade - till vårt jubel en hel meter.

När barnen så småningom lämnade hemmet, av olika skäl, såg man, att Ingeborg inte mådde bra. Ewa var visserligen född 1944, men Ingeborg saknade de andra. Förhållandet makarna emellan var inte heller så bra. Så fick Ingeborg en psykiatrisk diagnos och lades in på sjukhus. Efter hemkomsten blev det inte bättre och en kväll lämnade Ingeborg hemmet tillsammans med Ewa.

Tiden därefter bodde Ingeborg hos Palle eller Martha tills hennes födelsehem i Killeberg blev ledigt. Där bodde hon sedan till sin död.

Agnes Brandett — Ingeborgs barndomshem i Killeberg. Där bodde hon också de sista åren av sitt liv. Bilden ovan är tagen efter att köparen av huset efter Ingeborgs död förändrat utseendet något, bl a utfarten till gatan.

Ingeborg läste under de första åren som gift tyska och franska och tog körkort, även om hon sedan ytterst sällan satte sig vid ratten. Hon sjöng och spelade på piano 20- och 30-talens operettmelodier, t ex "Du är min hela värld" ur "Leendets land".

Ingeborg växte upp under första världskrigets hårda år. Hon hade lärt sig att ta till vara på allting. Hon sydde nästan alla våra kläder. Hon var alltid till först och främst för barnen. Andra barnet (Putte-Palle) föddes litet nära i tiden till det första. Det tog på både moder och barn. I början av 30-talet led Ingeborg länge av njurbesvär.

Hon badar — Ingeborg i vattenbrynet i Löderups strandbad. Tidigt, förmodligen ca 1923.

I hatt — Ingeborg i Mellan-Grevie trädgård ca 1933.